Vilka använder sig av RUT-avdraget?

Av: Johan Hellström

När riksdagsval närmar sig brukar kampen om verklighetsbeskrivningen bli allt mer viktigare. I detta avseende brukar statistik ofta vara betydelsefullt. Inlägget nedan är den första delen av två om användandet av (ekonomisk) statistik i den offentliga debatten. Inlägget nedan handlar om det s.k. ”RUT-avdraget”. Det andra inlägget berör inkomstfördelning och de s.k. inkomstklyftorna i Sverige och Europa. Inläggen syftar till att klargöra vad den offentliga statistiken egentligen säger om två olika politiska frågor, samt förklara hur två diametrala ståndpunkter i dessa frågor båda kan vara korrekta.

Debatten om det s.k. ”RUT-avdraget” fick förnyad kraft när Ali Esbati (V) kallade anställda i hemtjänstföretag för ”tjänstefolk ” i en TV-debatt i SVT (10/8). Det hela ledde till en smått förbittrad ordväxling mellan Esbati och Centerpartiets Martin Ådahl. Esbati menade att RUT-avdraget främst används av höginkomsttagare, men fick svar veckan därefter av bland annat Centerpartiets partiledare Annie Lööf som bestämt avvisade detta. Centerpartiet hade då skyndat att med hjälp av Skatteverket och Statistiska centralbyrån (SCB) ta fram statistik över ”RUT-avdragets” användning. Man menade då att 68% av de som nyttjat skattereduktionen för hushållsarbete, det så kallade RUT-avdraget, tjänade under 32.000 kronor i månaden 2013. Detta ger så klart en indikation av användandet av RUT men inte hela bilden. Vilka använder sig då av RUT-avdraget?  Statistiken för år 2013 finns inte tillgänglig hos SCB ännu, men dock för 2012. Figuren nedan visar andelen i procent som använt sig av RUT-avdraget efter beskattningsbar förvärvsinkomst i tusentals kronor samt den genomsnittliga storleken på RUT-avdraget. Med andra ord hur många procent inom varje inkomstgrupp som använde sig av skattereduktionen och den genomsnittliga reduktionen inom olika inkomstgrupper.

RUT

Av figuren ovan framgår att alla inkomstgrupper använder sig av RUT-avdraget, men att andelen som använder sig av RUT ökar med högre inkomster. Bland de personer med högst inkomster fick mer än vart fjärde person skattereduktion för hushållsarbete, medan bland de med lägst inkomster i stort  inte alls till ungefär vart tjugonde person. Kollar vi på det genomsnittliga uttaget av RUT-avdraget (som har ett maxtak på 50.000 kronor/person och år) ökar även denna med högre inkomster. Det vill säga,de som tjänar mer tar även i genomsnitt ut mer i RUT-avdrag (när de väl använder sig av skattereduktionen).

Inom alla inkomstgrupper är det tydligt att det är vanligare att inte använda sig av RUT än att använda sig av RUT. Dock är många sammanboende eller gifta så siffrorna är lite missvisande i detta avseende. Av de som får skattereduktion är det vanligare hos personer med högre inkomster, dock är de med högst inkomster en mindre del av befolkningen som helhet. Figuren nedan visar användningen av RUT-avdraget fördelat på olika inkomstgrupper (oavsett storleken på skattereduktionen).

rut2

I figuren ovan kan man se att de personer med inkomster upp till 399.000 kr motsvarande c:a 33.000 kronor i månadsinkomst utgör ungefär 68 % av de som använt sig av skattereduktionen. Detta gäller som nämnt ovan för år 2012, så de verkar har förändras litet för år 2013.

Med andra ord har både Ali Esbati (V) och Annie Lööf (C) rätt i sina påståenden! RUT-avdraget används främst av personer med högre inkomster både sett till andelen personer (inom inkomstgruppen) och till den genomsnittliga storleken på skattereduktionen. Samtidigt är det inte bara höginkomsttagare som får skattereduktion via RUT-avdraget, utan detta förekommer i alla inkomstgrupper.


Johan Hellström är universitetslektor i statsvetenskap och leder forskningsprojektet Representative Democracy in Europe vid Umeå universitet.

Annonser

3 reaktioner på ”Vilka använder sig av RUT-avdraget?

  1. Intressanta siffror, saknar dock siffror på åldersgrupper. Min uppfattning när det kommer till rut-debatten är att den är ofta onyanserad. Man använder sig av nedsättande termer som ”tjänstefolk”, ”pigavdrag” mm.

    Är själv ägare till AIM fastighetsservice i Kungälv ( http://www.aimfast.se ). Min bedömning är att våra kunder inte är unga höginkomsttagare utan är till ca 90% ålderspensionärer över 65 år.

    Vi verkar mest inom trädgårdsskötsel som ex gräsklippning men även inom hemstädning. Det kanske blir missvisande siffror för den typen av arbete. Men vad har äldre personer för val när de ej klarar av att sköta sitt hem, hus eller trädgård? Hemtjänsten erbjuder ganska sparsamt utbud på tjänster till ett ofta högre pris.

  2. Hej Magnus,

    Rut fördelat på åldersgrupper finns på SCB:s hemsida:

    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens-ekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Inkomster-och-skatter/Aktuell-pong/302201/Skatter/Riket/308622/

    Lite äldre siffror (2009) från SCB visar att RUT är vanligast i åldersgruppen 85+ år, även om den åldersgruppen är relativt liten.

    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/RUT-vanligast-efter-85/

    Av de låginkomsttagare som nyttjar RUT-avdraget verkar det som att dessa överrepresenteras av äldre personer och inte minst äldre ensamstående kvinnor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s