Vilken regeringschef har regerat längst?

Inlägg av Torbjörn Bergman tillsammans med statsvetarna och gästbloggarna Staffan Andersson, Linnéuniversitetet, och Svante Ersson, Umeå universitet.

I Dagens Nyheter 2014-09-10 finns en artikel med underlag från vår forskning: ”Här har alliansen gömt sina konflikter”. Underlaget för tabellen som finns i artikeln har hämtats från våra forskningsprojekt, i detta fall de som finns öppet redovisade på www.erdda.se.

Det underlag som vi skrev för DN gick ut på följande:

Jämförande forskning har visat att i Västeuropa (17 länder efter 1945) sitter enpartiregeringar lite stabilare än koalitioner, och att majoritetsregeringar sitter lite längre än minoritetsregeringar. I sämre ekonomiska tider ökar även risken för att regeringar ska avgå (se http://www.palgrave-journals.com/cep/journal/vaop/ncurrent/abs/cep201327a.html.)

Men variationerna inom Västeuropa är också stora. Det är i länder i norra Europa, i Norden, Tyskland och Österrike men också i Benelux-länderna, som regeringsstabiliteten har varit högst. Dessutom var den regeringschef som suttit allra längst, Tage Erlander, en mästare på att hålla sig kvar både via en majoritetskoalition och, inte minst, genom att leda minoritetsregeringar.

Tage Erlander satt från oktober 1957 till oktober 1969 med en enpartiregering (s), d.v.s. i 12 år. Om vi även räknar med den koalition han ledde på 1950-talet har han det europeiska rekordet med flest år som regeringschef på raken, från oktober 1946 till oktober 1969 (23 år!). Tysklands Helmut Kohl ligger tvåa i denna liga med ca 16 år på raken, från slutet av 1982 till 1998. Tysklands Adenauer satt också länge. Från september 1949 till oktober 1963 (ca 14 år) ledde han en rad tyska koalitioner. Adenauers regeringar växlade dock partisammansättning över tid. Andra tyska koalitioner, som den mellan socialdemokrater (SPD) och det liberala partiet (FDP) höll ihop i ca 13 år, men med två olika statsministrar (Brandt och Schmidt).

Kanske är det Helmuth Kohl, regeringschef från oktober 1982 till september 1998, som med sina 16 år håller rekordet för att hålla ihop en koalition genom sina på varandra följande CDU/CSU och FDP regeringar (detta brukar i litteraturen räknas som en tvåpartiregering)? Men den koalitionen innehöll 1990 ytterligare ett parti, det östtyska systerpartiet DSU, vilket kanske, om än bara högst formellt, förändrade den koalitionen. Österrike är ett annat land som haft stabila koalitioner. Vranitzky satt från januari 1987 till januari 1997 och samma tvåpartikoalition bestående av socialdemokraterna och det konservativa folkpartiet fortsatte efter det ett par år till under en annan regeringschef (Klima). Luxemburg är ytterligare ett exempel på stabila koalitioner. EU:s tillträdande kommissionsordförande Jean-Claude Juncker ledde från juli 2004 till oktober 2013 en oförändrad tvåpartikoalition i drygt 9 år (och inräknat även andra koalitioner sammanlagt drygt tretton år). Företrädaren Jacques Santer (sedermera också kommissionsordförande) ledde en oförändrad tvåpartikoalition i drygt 10 år.

Men om vi här tar fasta på att många partier i en regering komplicerar samarbetet och fokuserar de koalitioner och de regeringar som (a) innehållit tre eller fler partier och som haft (b) samma regeringschef och (c) exakt samma partisammansättning flera gånger i rad får vi följande västeuropeiska rankinglista över de regeringskoalitioner som hållit ihop längst:

Tabell: De västeuropeiska koalitionsregeringar med tre eller fler partier som har suttit längst under efterkrigstiden.

Ranking Land Statsminister Månad bildad Månad avslutad Antal partier i koalitionen Antal dagar i regeringsställning
1 Sverige Reinfeldt Oktober 2006 September 2014 (?) 4 2900
2 Norge Stoltenberg Oktober 2005 September 2013 3 2884
3 Nederländerna Kok Augusti 1994 Maj 2002 3 2733
4 Belgien Dehane Mars 1992 Juni 1999 4 2621
5 Finland Lipponen April 1995 Maj 2002 5 2580
6 Nederländerna Drees September 1952 December 1958 4 2170
7 Belgien Martens December 1981 December 1987 4 2141
8 Danmark Schlüter September 1982 Maj 1988 4 2067

Källa: Andersson, Staffan; Bergman, Torbjörn & Ersson, Svante (2014). “The European Representative Democracy Data Archive, Release 3”. Main sponsor: Riksbankens Jubileumsfond (In2007-0149:1-E). [ www.erdda.se ]

Fredrik Reinfeldt blir i dagarna europeisk mästare i att hålla ihop en regering med tre eller flera partier. Egentligen är det i det närmaste dött lopp mellan Reinfeldt och Norges Jens Stoltenberg, men Reinfeldt har som statsminister haft ytterligare ett parti att jämka samman med, så det är något av en bedrift att lyckas hålla ihop regeringen över två hela mandatperioder. Inte minst utgör detta en markant skillnad mot den tidigare borgerliga regeringsperioden, 1976-1982. Bildtregeringen (1991-1994) blev ju inte omvald, men även den hade betydande inre spänningar.

Det är klart att jämförelser över tid och mellan regeringar kan vara svåra att göra. Det kan finnas avgörande skillnader i kontexten vad gäller partisystem och institutionella lösningar. Likaledes kan vi i mycket grova drag konstatera att det verkar vara lättare att leda en stabil regering i norra Europa än i södra Europa. Men om kampen om regeringsmakten är ett viktigt forskningsfält när det är valrörelse, är det som händer inom regeringar också ett spännande forskningsområde – och ett än mer outforskat sådant!

Annonser