Så röstar väljare när flera partier i en koalition ligger under spärren

Av: Annika Fredén

I valsystem med koalitionsregeringar finns ibland motiv att rösta taktiskt på ett litet parti. Att rösta taktiskt betyder att välja ett annat parti än det man gillar bäst, med syftet att påverka utfallet. I riksdagsvalet 2010 var det till exempel många Moderatsympatisörer som valde Kristdemokraterna. I valet i Tyskland förra året åkte däremot liberala FDP, som då ingick i koalition med Angela Merkels CDU, ur parlamentet med knapp marginal. Detta tyder på att valspecifika faktorer som till exempel vilka signaler partierna sänder ut om vilka de vill samarbeta med påverkar väljares strategiska resonemang. I Sverige augusti 2014 är det Centern och Kristdemokraterna som riskerar att åka ur riksdagen. Resultatet från ett nytt experiment, som är en del i min avhandling om strategisk röstning, visar att chanserna för dessa partier är goda. En koalition har lika stor chans att vinna när två partier ligger under spärren som när ett parti ligger under spärren. När två partier riskerar att åka ur är det fler som röstar taktiskt på de små partierna, vilket oftast leder till att båda klarar sig kvar.

Experimentet utgår från att det finns partier som samarbetar i en koalition motsvarande Alliansen.  Deltagarna tilldelades en preferens för ett av fyra partier (”A, B, C eller D”) som ingår i koalitionen. Antalet röster på motståndarlaget (”Lag 2”) var satt på förhand. Det fanns en spärr för det lägsta antal röster ett parti måste få för att ingå i den vinnande koalitionen. I hälften av valen låg ett parti under spärren, och i hälften låg två partier under spärren, se illustrationer nedan (Figur 1).

Figur 1. Två olika opinionslägen för koalitionen mellan partierna A, B, C och D. I (1) ligger ett parti under spärren (streckad linje), i (2) är det två partier som gör det.                                                      

Freden1 Freden2

Kommentar: Se vidare Fredén, kommande

Resultatet blev att koalitionen vann lika ofta när två partier låg under spärren som när endast ett gjorde det, trots att det då krävdes att fler röstade på ett annat parti än sin preferens för att laget skulle vinna. När två partier låg under spärren var det många som röstade på de små partierna. I läget med ett parti under spärren var det fler som röstade på något av de större partierna (se vidare Fredén, kommande).

Experimentet har tydlig koppling till hur det ser ut på den borgerliga sidan i Sverige idag. SCB:s partisympatiundersökning från början av sommaren visade att det i första hand var sympatisörer på den borgerliga sidan som inte bestämt sig för hur de skulle rösta i årets val. Vid valet 2010 var det en stor andel Moderatsympatisörer som röstade på Kristdemokraterna: om man jämför väljarens preferens före valet med slutgiltigt partival var det till och med fler som hade Moderaterna än Kristdemokraterna som sitt favoritparti som till slut lade sin röst på KD (Fredén, 2014).

I årets val har Socialdemokraternas Stefan Löfven öppnat upp för samarbete över blockgränsen (Löfven & Jämtin, 2013). Något som talar emot ett sådant samarbete är att Folkpartiet och Centerpartiet de senaste åren profilerat sig som uttalat borgerliga. Något som talar för är om Socialdemokraterna flyttar sina positioner ännu längre åt höger, d v s närmar sig Centern och Folkpartiet. Då skulle något av dessa partier kunna fungera som stödparti åt Socialdemokraterna även om de formellt inte ingår i regeringen (se tidigare inlägg här av Bergman & Bäck). Om Socialdemokraterna går för långt till höger riskerar de dock att tappa röster till Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ.

Det är möjligt att det något mer öppna blockläget i årets val gör att taktikröstandet minskar jämfört med förra valet. I parlamentsvalet i Tyskland 2013 valde det stora partiet CDU att driva egen valkampanj utan sin dåvarande koalitionspartner FDP. Det slutade alltså med att FDP åkte ur parlamentet med knapp marginal, trots att partiet enligt opinionsmätningar skulle klara sig kvar. Mycket tyder på att detta berodde på uteblivna taktiska röster från CDU-sympatisörer (Stötzer et al., 2013). Om ett stort parti drar sig ur ett samarbete och opinionsmätningar visar ”säkert” läge kan det alltså vara till nackdel för ett litet etablerat parti som tidigare ingått i koalition.

I Sverige framstår Moderaterna som svagare än vid förra valet, vilket också kan göra att Moderatsympatisörer blir mindre benägna att gå till något av de andra borgerliga partierna. Det ser också ut som om Socialdemokraterna blir det parti som bildar regering, vilket kan göra att borgerliga sympatisörer inte längre ser sig själva som ett lag. Resultatet från experimentet tyder ändå på att det nuvarande opinionsläget kan komma att gynna Centern och Kristdemokraterna, med tanke på att Alliansen trots allt fortfarande framställer sig som ett stabilt regeringsalternativ. Om C och KD framstår som viktiga kuggar är det förmodligen en hel del allmänborgerliga väljare som kommer att rösta på dem.


Annika Fredén är doktorand i statsvetenskap vid Lunds Universitet.


Referenser

Fredén, A. (kommande). Coalitions, coordination and electoral choice:  A lab experimental study of     strategic voting. Opublicerat bokkapitelmanus, kommande i samlingsvolym om valexperiment inom forskningsprojektet Making Electoral Democracy Work, utgiven på Springer förlag

Fredén, A., 2014. Threshold Insurance Voting in PR Systems: A Study of Voters’ Strategic Behavior in the 2010 Swedish General Election. Journal of Elections, Public Opinion & Parties, Vol 24(4), pp. 473–492

Löfven, S & Jämtin, C. 2013. “Vinner vi är vi beredda att regera över blockgränsen”. DN Debatt, 2013-11-08

Stötzer et al. 2013. What went wrong with rental voting in the 2013 German election? Blogginlägg publicerat på hemsidan för Making Electoral Democracy Work.

 

Annonser

3 reaktioner på ”Så röstar väljare när flera partier i en koalition ligger under spärren

Kommentarer inaktiverade.